Varför är elen så dyr? En djupdykning i det svenska energipusslet
Har du också höjt på ögonbrynen när du öppnat elräkningen den senaste tiden? Du är inte ensam. Att vi i ett land som historiskt sett har haft ett enormt överskott av billig energi nu betalar priser som får plånboken att gråta känns, milt uttryckt, märkligt. Men hur hamnade vi här? Är det bara vädret, eller ligger det något annat bakom?
I veckans debatt och nyhetsflöden – har fokus riktats mot de politiska beslut som format vårt elsystem. Låt oss bena ut varför elen blivit en lyxvara..
Från stabilitet till osäkerhet
Sverige har historiskt vilat på två stabila ben: vattenkraft och kärnkraft. Detta kallas för planerbar baskraft. Det spelar ingen roll om det stormar eller är helt vindstilla; dessa källor levererar dygnet runt.
Men under det senaste decenniet har fyra fullt fungerande kärnreaktorer stängts ner. Kritiker menar att detta var ett ideologiskt motiverat självskadebeteende.
Genom att höja effektskatter och skapa osäkerhet på marknaden tvingades reaktorerna bort, vilket lämnade ett hål i systemet som vindkraften – som är väderberoende – inte helt kan fylla.
Väderberoendet – en dyr läxa
När det är som kallast i Sverige är det ofta som mest vindstilla (vinterhögtryck). Det innebär att precis när vi behöver elen som mest, producerar vindkraften som minst. För att hålla lamporna tända tvingas vi då:
Importera el från kontinenten (ofta dyr kol- eller gaskraft).
Starta reservverk som Karlshamnsverket, som drivs med olja.
Det är här "marknadspriset" skenar. Eftersom den dyraste producerade kilowatttimmen sätter priset för all el på börsen (marginalprissättning), räcker det med en liten brist för att priset ska skjuta i höjden för alla.
Elbils-paradoxen: Kör grönt, men betala dyrt?
Vi uppmanas från alla håll att ställa om till elbil. Men här krockar politiken med verkligheten. Samtidigt som fordonsflottan elektrifieras, införs nu regler som gör det dyrare än någonsin att faktiskt ladda bilen hemma om du inte är extremt försiktig.
Från och med 1 januari 2027 måste nämligen alla svenska elnätsbolag ha infört effekttariffer.
Den nya "straffavgiften" (Effekttariffen)
Vad innebär det här i praktiken? Jo, istället för att bara betala för hur mycket el du använder totalt, kommer en stor del av fakturan baseras på din effekttopp.
Logiken: Elnätet är som en motorväg. Om alla kör där samtidigt blir det kö. Elbolagen vill att vi sprider ut trafiken.
Verkligheten: Om du kommer hem från jobbet, pluggar in elbilen, sätter igång diskmaskinen och börjar laga mat samtidigt, skapar du en effekttopp.
Prischocken: Det har cirkulerat siffror på att dessa toppar kan kosta allt mellan 50 och 150 kr per kW (beroende på nätbolag och säsong). Om din elbil laddar med full kraft samtidigt som spisen går, kan den där timmen bli en extremt dyr affär.
Exempel: Att ladda elbilen med 11 kW samtidigt som huset drar 4 kW kan innebära en effektavgift på hundratals kronor, kanske till och med tusentals kronor extra på fakturan – bara för att du använde elen "vid fel tillfälle"..
Eller om man väl har uppnåttt en topp.. Så kan man lika gärna ha hög förbrukning resterande av månaden och det blir lite kontraproduktivt med effekttartariffen..
Flaskhalsar och tvingad planering
Sverige är uppdelat i fyra elområden. I södra Sverige (SE3 & SE4) är underskottet störst, och det är också här effekttarifferna kommer slå hårdast. För den som köpt elbil för att "spara pengar" blir vardagen nu ett pussel av timer-inställningar, hemautomationer (IoT), mobilappar för att undvika att råka ladda bilen medan bastun är på.
Att elen är dyr i Sverige är inte ett naturfenomen. Det är resultatet av ett system som blivit mer känsligt efter att den stabila baskraften monterats ned. Att vi dessutom inför avgifter som straffar ett högt effektuttag – samtidigt som vi uppmanas köpa energislukande elbilar – framstår för många som en logisk kortslutning.
Vad tror du? Är effekttariffer ett nödvändigt ont för att rädda ett överbelastat elnät, eller är det bara ännu en dold skatt på omställningen?
Kommentarer
Skicka en kommentar